Att lära känna Trevor, att komma honom nära.

Att komma en annan människa riktigt nära, att se någon släppa sin gard och dela med sig av sitt inre, är få förunnat men bör ses som en ära varje gång det händer. När då den blott 22-åriga Trevor Powers släpper låtar som tycks vara utrivna dagboksblad kan jag inte låta bli att känna mig utvald och privilegierad varje gång jag lyssnar på Youth Lagoon.
På de två spåren, Cannons och July som han hittills hunnit släppa från kommande plattan The Year of Hibernation möter man en ljus och oskyldig röst som bäddas in i ett naket, drömskt och bitvis mörkt lo-fi sound. Udda inspelningsplatser skapar en akustik som förstärker de känslor och minnen som han vill förmedla och jag kan bara inte låta bli att bli berörd.
I ett terapiliknande forum tillåter han det förflutna och det förtryckta att komma upp till ytan. Han stirrar alla sina rädslor, alla sina svek och krossade drömmar i vitögat och kippar krampaktigt efter luft för att ta sig vidare och orka fortsätta. Utan anspråk att förändra någon annan än sig själv tycks sedan hans musik, hans livsöde ändå förändra något inom mig och jag är säker på att jag inte kommer vara ensam om detta. Lyd därför mitt råd och lyssna på honom – och se även till att hålla koll på Juno Beach Records där han snart släpper mer.