4/28/2009

Hur kunde jag glömma?

Hur kan jag ha glömt att rekommendera dessa grabbar? Jag menar det var ju fasiken 3 månader sedan nu som de bjöd på en av de skönaste konserter i form av förband för Oasis på Forum. Danskt rockband som verkligen kan sina instrument och som dessutom har en frontman och sångare med grym röst. Ja, han är nästan på samma framkalla-good-feelings-röst-nivå som Kings of Leons Nathan Followill, om inte annat så minns du den, och det är ju helt klart ett plus när det kommer till musicerande.

Vad mer ska jag säga? Jo, skön, skönare, skönast. Oh, yes they are.

The Floor Is Made Of Lava - Happy Monday

Ps. " Who the fuck are Artic Monkeys?" - Underbart kaxigt!!

Over and Out.

Periodaren levererar

Illa, illa, illa. Nu har jag gått och blivit sådär upptagen och viktig igen. Periodare. Gillar inte riktigt mig själv när jag blir så, när livet och jobbet tar över på så sätt att jag inte har tid till en av de saker som påverkar mitt liv allra mest.
Hur som haver kan man kanske påstå att det positiva det bringat är att jag lagrat upp lite underbara ting i mitt huvud. So here we go.

Viiiita lööögner - är det bara jag som hör slingan till det otroligt dåliga programmet från 90-talets TV3? Irrelevant men kom bara och tänka på det när jag kom över White Lies. Visst har ni hört om dem? De unga grabbarna som jämförts med Joy Division och Glasvegas och tillika bandet som ifrågasatts för sin trovärdighet gällande depression apropå deras ringa ålder. Lite lustigt eftersom just detta med trovärdighet och ålder varit på tapeten idag. Aldrig slipper du undan "visa ord" från de som råkar vara så lite som 1 eller 2 år äldre än dig. Suck är väl kanske det jag försöker få sagt. Typiskt journalister och allmänt avundsjuka varelser I guess.

Gillar i alla fall denna låten. Åtminstone ganska så mycket. Skön brittisk rockpop men tyvärr med inslag av det där som så äckligt skapar bilder av galna EMO-tjejer och svettiga sneluggar. Usch och fy - enjoy it while you can.

Farewell to playground

Over and Out.

4/15/2009

Jag vill tacka dig för allting

Det bara slog mig - denna låt måste ju självklart upp här. Inte för att jag tror att den kommer att tappas någonstans på vägen, men man vet aldrig och därför vill jag lägga till den i mitt musikotek, lägga till den till historien så att vi aldrig glömmer den.
Denne man har ju tidigare hyllats i detta musikotek och behöver kanske inte därför någon vidare förklaring. Nowadays vet ändå alla vem han är och hans låtar, kollaborationer och livsstil har satt sina spår. Mycket snack går och därför blir bara denna låt ännu mer klockren. Men, du Kleerup jag vill i alla fall tacka dig för allting.

Thank you for nothing

Over and Out

Skamsen

I skrivande stund är jag lika häpen som skamsen. Varför? Jo, jag insåg nyss att jag gillar refrängen i Miley Cyrus nya låt. Gah! Det borde inte vara möjligt och många hade säkert inte heller haft modet nog att erkänna det eftersom det är ett big no NO, men jag vågar säga det. Så, nu är det sagt men jag önskar bara att låten tillhörde någon annan. Sjukt egentligen vad ett namn kan göra, vad vi relaterar till. Hur som haver är låten i sig som alla andra popdängor, med andra ord lam, och inte helt otippat sjunger hon om alla paparazzis men refrängen, ja, den är skön. A little bit av det störda soundet och inte behöver jag säga vad jag tycker om det ännu en gång?

Förlåt att jag måste göra detta men tryck nu play och dras med i skammen med mig.

Fly on the wall

Over and Out

4/09/2009

Beslutsångest med punk

Försöker bestämma mig. Är det bara för att låttiteln tilltalar mig eller är det låten i sig? Nej, det är nog allra mest för att låten är skön som den uppenbarar sig här just nu. Trots att det förstnämnda förhöjer nöjet en aning.

Detta är det osignade punkbandet från Australien som tog ett steg in i mitt liv på något underligt vis. Ja, denna låt är i vissa partier ganska så rå, lite mer än vad mina rocköron brukar lyssna till men gud vad jag älskar den nonchalanta stil och stördhet som bara punken kan leverera som allra bäst. Man liksom använder sig av rösten och dess tonläge på ett annat sätt och därför lyssnar i alla fall mina öron.
Mycket skön video dessutom - och ett plus för dem i deras jakt på succé är att sångaren är en sådan typisk sångare som många unga peps kommer att förälska sig i, drömma om, idealisera och fullkomligt avguda. Hmm, lite magstarkt nu kanske? Kanske, kanske inte. Fuck that - vi pratar musik och nu är det färdig snackat för min del - hate it or love it - håll för öronen eller spetsa dem. Time will tell. Press play.

The Scare - No money

Over and Out

Från tortyr till rätt så jäkla behagligt

Hur visste de det? Hur visste de att det var precis denna typ av hiphop mina öron suktade efter ikväll? En jäkla tur att Kanye West den där gången valde att lyssna till det mixtape som lagts upp för gratis nerladdning. Och tur att Kid Cudi sedan tackade ja till erbjudandet om att bli signad av GOOD Music Label. Vidare var det ju också tur att Lady Gaga gjorde den där låten som fullkomligt torterat oss på radio i månader nu (och som inte det räckte torterar systern min även med en mobilsignal...fortfarande!)
Hur som haver slumpen är lustig och den där slumpen är bra, för annars hade inte jag suttit här och njutit till denna låt som ackompanjeras så fint av Common och scratchas vackert av A-Trak.

I Poke her face

Over and Out