IIIIIN! - UUUUT!

Jag tror inte jag är ensam om att känna för att bara släppa loss ibland - Att sluta ta mig själv på så stort allvar och bara vara?

Man stiger upp i gryningen, tar samma buss varenda eviga dag, knegar, hem, äta, sova och så fortsätter det. Jag tror det kallas vardag - och illa är det när man inser att det dessutom är detta som de kallar "att ha ett liv". Kanske är jag i själva verket inte så flippig när det kommer till min karriär utan skulle snarare kalla mig rätt plikttrogen. Inget snooza här inte, chop, chop, chop ska det gå. Upp ur sängen, in i duschen, ut, kläder på, hej då! (Se Snowroller IN!-UT!-scenen framför er) men jag kan ändå relatera till känslan, vardagens osexiga existens, för jag är ju en del av den. Kanske önskade jag då att jag var lite flippig, att en skruv lossnade ibland precis som det gör för killen i videon? Eller så klappar jag mig själv för bröstet och inser att det räcker att se någon annan göra det för att bli påmind om att inte sluta som en hamster i bur.
Känslan åsidosatt, jag var bara tvungen att ha med videon till Rabbit Song för den är så lekfull, för att jag inte kan slita ögonen ifrån den. Det är fint med de där som lyckas göra videos som är som små kortfilmer och just Boy & Bear har hittills varit riktigt grymma på just det. Att jag sedan älskar denna typ av indie folk-musik är självklart en bidragande faktor. I min mening går det ju faktiskt inte att ogilla något sådant här. Trummorna inleder med kraftiga slag och gör snart sällskap av lite fin körsång som även den mest tondöva av oss kan sjunga med i. Och så kommer sångaren med en djup och raspig röst ackompanjerad med banjon och smeker min själ likt sammet.
Nej, inte är killar från Sydney så tokiga inte? Och inte är de några söndermixade-studio-röster vi hör här inte? Det hörs på långa vägar men för dem som inte tror mig, alternativt vill nå klimax i musiknjutning, kan man ju alltid kika in den sköna akustiska inspelningen nedan.

Åh, tack gode Gud för att år 1998 inte är nu, tack för att jag slipper det som en gång kallades perfektion! - Tack för Boy & Bear!