Jag trycker på play och jag hör det direkt - jag hör Nordpolen. Det avtramp som görs i form av en remix på Skriets Fåglarna är så avslöjande. Det är Nordpolen och jag gungar med, precis sådär behagligt men galet som bara han kan få mig att göra. Jag märker hur min blick automatiskt förs upp mot skyn och de där fiskmåsarna som skrikit sig hesa och lett mig till fullkomligt vansinne ser inte längre så tokiga ut, rätt vackra, om så för en stund. Jag stoppar undan luftgeväret nu. Tar aldrig fram det igen - åtminstone så länge de är tysta eller så länge Nordpolen och Skriet fortsätter spela sin musik för mig. Galen men trollbunden, hjälp någon?
Over and Out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar