Minns när jag hörde honom för första gången. Jag var inte särskilt gammal och det han levererade skiljde sig helt från det som man skulle lyssna på då, men jag älskade det. Liksom fastnade direkt medan andra hade mycket svårt för honom. Ja, det var och är fortfarande så att det inte finns något mellanläge, antingen gillar du det eller så hatar du det.
En otroligt unik och talangfull man som inledde sin karriär när han som fem-åring fick sin första synth. Sedan blev han äldre, byggde en liten studio i sitt pojkrum, skrev musik, samlade ihop ett gäng polare som senare hoppade av och slutligen var det bara han själv kvar, och själv blev han då The Streets.
Nu har han varit aktuell i omgångar sedan en tid tillbaka för att återigen släppa nytt. Det ryktas om att detta blir den näst sista plattan eftersom det är skrivet ett kontrakt på fem skivor. Hmm, vore väl för himla synd att någon så annorlunda bara skulle försvinna? Fast i och för sig, man kan ju alltid försvinna, men denne man kommer aldrig att förglömmas.
Så, ja Mike Skinner om du så önskar att gå och bli hemmapappa i ett sunkigt radhus någonstans i Englands förorter (Läs min stereotypifiering) så är det ok with me. We probably own you that much by now.
Där det hela inleddes:
Let's push things forward
& nutiden:
Love you more
Over and Out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar