Något som kändes som igår, inser jag var många år sedan nu.
Ja, det var många år sedan jag satt i det där köket en sen kväll och den där Håkan lämnade över en bränd CD till mig. CD'n innehållandes en mycket vacker röst som ömt bäddades in med ännu vackrare drag över pianot. Från uptempo till covers och lugna melodier har sedan denna man förgyllt många gråa dar i mitt liv. När jag då oförtjänt tagit en omedveten paus från honom ser han till att leta sig tillbaka till mitt liv. När du som minst anar det, inbäddad i soffan, fäller en tår till en underbar films slut och så kommer den - en inledning som bara den får mitt hjärta att kramas ur likt en disktrasa, aj, aj, aj, så vacker. Ja, somliga ting och stunder här i livet kan inte beskrivas med ord eller handling, det är enbart en känsla inuti var och en av oss som skriker inombords. Men, sen tar han vid, jag känner igen hans stämma, hans piano och jag känner en otroligt välbefinnande känsla komma över mig. Det är få förunnat sådant sker, när man faktiskt får lov att känna så. Och det är också få förunnat att helt oförberedd få ta del av vackra toner som denna - därför älskar jag dagar som dessa. Två storheter skakar liv i mig och det tackar jag dem för.
Clint Eastwood & Jamie Cullum - Gran Torino
Over and Out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar