3/02/2011

Sadness is my boyfriend, sadness I'm your girl.

Jag gör det man ska, jag skriver om Lykke Li. Skivan har sedan tidigare läckt ut på nätet men nu är den officiell och bör recenseras.

Lykke är Lykke, allas vår lilla darling. Ingen kan låta bli att bli knäsvag av hennes existens och ingen kan låta bli att känna en viss iver över att få lägga fingrarna på hennes nya platta. I mångt och mycket kan nog därför hennes platta vara hyllad redan innan utgivelse. Vad hon än tar sig för står vi med öppen famn och tar emot henne? Så, låt mig nu bryta ner detta. Låt mig gå utanför den del av mig som är precis som beskrivet, och låt mig skriva det som faller mig in så får vi se hur det går...

Tanken smyger sig på. Kanske är det så att jag nästan önskade att jag var singel när jag lyssnade på skivan. När allt ställs på sin spets, då varje ord kan bli till ett svek och varje blick kan döda. När man stirrar sorgen i vitögat, orädd men ändå skräckslagen om vad som komma skall - Det är då det är lite extra härligt att lyssna på texter som Lykkes.
Kanske hade Wounded Rhymes liknats vid en helig skrift om jag vore ensam eller så blir det ändå så? För ju fler gånger plattan spelar i mina lurar, desto mer uppenbart blir det vad som egentligen skett. Sadness is my boyfriend, sadness I'm your girl. Det är oundvikligt, som en smäll på käften för allt det gulliga och varma och en invit till Lykkes hjärta, till det mörka, till det gåtfulla och mystiska och till allt du önskade att någon sa men aldrig sagt, förens nu.
Varje låt bär på sin alldeles egna historia och låtarnas sammanhang och övergång är ett faktum som inte går att förneka och som dessutom fyller något sorts djuriskt behov, av oförklarliga skäl.

Kanske hade jag hoppats att jag skulle få vara surkärring ikväll, att jag kunde få peka med fingret och leka viktig men det går inte. Albumet är, som många anat, oklanderligt och på en resa med det psykadeliska, popiga och bluesiga ser hon till att lämna oss häpna och med suget efter MER. Typiskt Lykke. Nu är jag (kanske känns det fel i det sorgsna sammanhanget) glad. Hon lyckas alltid gå ett steg längre än alla andra och hur vi än tror att vi ska vara förberedda på hennes entre är vi aldrig det. Vi är bara vi och hon är bara hon, men så var det just det, hon är Lykke, det är inte vi.

Love Out Of Lust, en av många favoriter från plattan.

Inga kommentarer: